-
Välj första bokstaven i ordet du vill söka efter.
Om det ord du söker inte finns med, eller om en förklaring inte är tillfredsställande,
skicka ett meddelande!
- absolutbelopp
- anger talets storlek utan hänsyn till tecken. Talen 3 och -3 har alltså båda
absolutbeloppet 3.
-
- additionsmetoden
- en metod att lösa ekvationssystem. Man adderar de två ekvationernas vänsterled
respektive högerled för att få bort den ena variabeln.
-
- amplitud
- Största avvikelsen från jämviktsläget på en sinus- eller cosinuskurva. Alltid ett
positivt tal.
-
- analytisk metod
- lösningsmetod där man utnyttjar algebra för ekvationslösning, bestämning av
derivata etc. Kallas också algebraisk metod
-
- andragradspolynom
- uttryck som kan bestå av flera termer av högst andra graden, dvs det handlar om x2,
x och konstanter
-
- asymptot
- en linje som en kurva närmar sig till utan att korsa den
- axiom
- grundsatser som man utgår ifrån och anser sanna utan bevis
-
- beroende variabel
- den variabel som läggs på y-axeln i ett vanligt koordinatsystem. Dessa y-värden beror
då av x-värdena. Oftast skrivs ju en matematisk funktion på formen y = ........., där
högerledet innehåller x.
-
- binära talsystemet
- alla tal skrivs med hjälp av enbart två siffror, 0 och 1.
- bisektris
- en linje som delar en vinkel mitt itu
- bågvinkel
| en vinkel dragen från en båge i en cirkel, med vinkelspetsen på
cirkeln. Kallas också randvinkel. |
 |
- cirkelsegment
- begränsas av en cirkelbåge och en korda
- cirkelsektor
- del av cirkel, "tårtbit", begränsas av två radier och en cirkelbåge; en
cirkelsektor kan delas upp i en triangel och ett cirkelsegment
- cosinus
- förhållandet mellan närliggande katet och hypotenusa i en rätvinklig triangel;
x-koordinaten för ändpunkten på radien i enhetscirkeln
-
-
- definitionsmängd
- de x-värden som en funktion f(x) gäller för (är definierad för)
-
- delta-x
- skillnad mellan två x-värden
-
- distributiva lagen
- gäller multiplikation med parenteser:
a(b + c) = ab + ac
- (a + b)(c + d) = ac + ad + bc + bd
-
- dubbelrot
- om en andragradsekvation bara har en lösning (en rot) i stället för två, kallas
denna för en dubbelrot
- e
- ett irrationellt tal, bas för de naturliga logaritmerna, närmevärde 2, 72...
-
- ekvationssystem
- två eller flera ekvationer med samma variabler. Ett ekvationssystem kan lösas grafiskt
eller med additionsmetoden eller substitutionsmetoden
- empiriskt bevis
- ett bevis baserat på erfarenhet, t ex att man gör många mätningar och därifrån
drar slutsatser
- exponent
- i skrivsättet 105 kallas talet 5 för exponent
-
- extrempunkt
- sammanfattande benämning på en kurvas maximi-, minimi- och terrasspunkter
-
- faktorisera
- dela upp ett tal eller ett uttryck i faktorer, t ex 12 = 3·4 och 5a+10 = 5(a+2)
Kallas också faktoruppdelning.
- funktion
- ett samband mellan olika variabler. En funktion kan ritas upp i ett koordinatsystem med
de olika variablerna på axlarna, den kan uttryckas med samhöriga värden i en tabell,
eller beskrivas matematiskt som y = f(x).
-
- förkorta
- Dividera täljare och nämnare med samma tal eller uttryck. Endast faktorer kan
förkortas. Det som ska förkortas måste alltså "omgivet av gångertecken" (ej
av plus och minus).
-
- förhållande
- förhållandet mellan två tal är kvoten mellan dem
- geometrisk talföljd
- talen bildas genom att man hela tiden multiplicerar med samma tal. Talen 1, 2, 4, 8, 16
.... bildar en sådan talföljd, där den s k kvoten är 2.
-
- grad
- högsta exponenten i ett uttryck eller en ekvation
- hypotenusa
- den längsta sidan i en rätvinklig triangel; sidan mitt emot den räta vinkeln
- hypotes
- ett påstående som inte är bevisat
-
- i
- imaginära enheten, definierad så att i2 = -1
- index
- om lösningarna till en ekvation "numreras" och kallas t ex x1 och
x2, så kallas siffrorna 1 och 2 för index
-
- infinitesimalkalkyl
- läran om derivator och integraler, bygger på begreppet gränsvärde, att man kan
räkna med oändligt små storheter
-
- irrationella tal
- tal som inte kan skrivas som bråk, exempel de matematiska konstanterna pi och e
-
- jämn funktion
- en funktion vars graf är symmetrisk kring y-axeln; det ska gälla att f(-x) = f(x) för
alla x i definitionsmängden
-
-
- katet
- de sidor i en rätvinklig triangel som är vinkelräta mot varandra kallas kateter
- koefficient
- ett tal som är multiplicerat med en variabel; i uttrycket 2x är talet 2
koefficient
- komplexa tal
- overkliga tal i den meningen att de saknar storlek och inte kan placeras ut på
tallinjen. Om man drar roten ur ett negativt tal får man inget vanligt tal, men om man
definierar "kvadratroten ur -1" som talet i kan man räkna med dessa
tal
-
- konjugatregeln
- (a + b)(a - b) = a2 - b2
-
- kontinuerlig
- sammanhängande, utan avbrott. Motsatsen heter diskontinuerlig.
-
- korda
- en rät linje som delar en cirkel i två bitar. Diametern är alltså den längsta
kordan i en cirkel.
-
-
- kvadratrot
- Kvadratroten ur ett positivt tal a är det tal vars kvadrat är a. Kvadratroten ur 25
är 5 eftersom 52 = 25.
-
-
- kvadreringsregler
- (a + b)2 = a2 + 2ab + b2 och (a - b)2 = a2
- 2ab + b2
-
- lin-log-papper
- ett diagrampapper som är linjärt graderat horisontellt och logaritmiskt graderat
vertikalt, passar för att åskådliggöra exponentiella förlopp, eftersom dessa då blir
räta linjer
-
- logaritm
- Logaritmen av talet a är den exponent som behövs då talet a skrivs som en potens med
en viss bas. Oftast är det basen 10 eller e som används. Motsvarande
logaritmer betecknas lg respektive ln. T ex är lg
1000 = 3 eftersom 1000 = 103
-
- logiskt bevis
- ett bevis baserat på satser och axiom
- mantelyta
- den buktiga ytan på en kon eller cylinder
- medelpunktsvinkel
en vinkel dragen från en båge i en cirkel, med vinkelspetsen i cirkelns
medelpunkt
|
 |
-
- naturlig logaritm
- exponenten då ett tal skrivs med e som bas. Naturliga logaritmen för
x skrivs ln x
-
- nollställe
- de x-värden där en funktions y-värde blir noll. Nollställen är alltså lösningar
till ekvationen f(x) = 0
-
-
- numerisk metod
- man räknar med närmevärden och söker med olika metoder närma sig den exakta
lösningen vid ekvationslösning eller bestämning av derivata etc.
-
- oberoende variabel
- den variabel som läggs på x-axeln i ett vanligt koordinatsystem. Se beroende variabel.
-
- omvänd proportionalitet
- ett samband som är sådant att när x ökar till det dubbla, så minskar y
till hälften
-
- parallelltransversal
- en linje som skär en triangel parallellt med en av triangelns sidor. Topptriangeln blir
då likformig med hela triangeln.
- parallelltrapets
- en fyrhörning med två parallella sidor. Om de parallella sidorna är a respektive b,
och höjden är h, så blir arean A = h(a + b)/2
-
- polynom
- Summa av termer med olika gradtal (olika exponenter). Polynomets grad är den högsta
exponenten. Termen 5x har graden 1, termen 3x2 har graden 2, konstanta termer
har graden 0.
- potensuttryck
- Uttryck av typen ab, där a kallas bas och b exponent. Allra vanligast är
detta skrivsätt med basen 10, t ex 1 miljon skrivs 106. Exponenten kan även
vara negativ (10-6 betyder en miljondel 0,000 001) eller ett bråktal.
-
- primtal
- ett heltal som inte kan faktoriseras. Talet 7 är ett primtal, däremot inte talet 6 som
kan delas upp som 2 · 3
- proportionalitet
- ett samband som är sådant att när x ökar till det dubbla, så ökar även y
till den dubbla
-
- Q
- beteckning för rationella tal, dvs tal som kan skrivas i bråkform
-
-
- randvinkel
en vinkel dragen från en båge i en cirke, med vinkelspetsen på
cirkeln. Kallas också bågvinkel.
|
|
- rationella tal
- tal som kan skrivas i bråkform. Ratio betyder kvot.
-
- rekursionsformel
- en formel som talar om hur man härleder nästa tal i en talföljd, så att man kan
beräkna talen successivt
- riktningskoefficient
- en linjes lutning, kallas även k-värde
-
- rot
- lösning till en ekvation
- sekant
- en linje som skär en graf i minst två punkter
-
- sinus
- förhållandet mellan motstående katet och hypotenusa i en rätvinklig triangel;
y-koordinaten för ändpunkten på radien i enhetscirkeln
-
- substitution
- utbyte, ersättning av variabler. Ibland kan man få en enklare ekvationslösning, genom
att införa nya variabler
-
- substitutionsmetoden
- kallas också ersättningsmetoden, en metod att lösa ett ekvationssystem, där en
variabel byts ut
- tangent
- en linje som vidrör en kurva i en punkt; i denna punkt har tangenten och kurvan samma
lutning
-
- tangeringspunkt
- den punkt där en linje tangerar (vidrör utan att skära) en kurva
- transversal
- en linje som skär två andra linjer
-
- udda funktion
- det ska gälla att f(-x) = f(x) för alla x i definitionsmängden; funktionen måste gå
genom origo
-
- underfunktion
- den nedre funktion som begränsar en area; används vid integralberäkning
-
-
- värdemängd
- de y-värden en funktion y = f(x) kan anta
-
- värdetabell
- en tabell som visar samhörande värden, x- och y-värden som hör ihop. Praktiska
exempel är t ex porto- och skattetabeller
- x
- vanligaste beteckningen på den oberoende variabeln, som läggs på vågräta axeln i
ett koordinatsystem
- y
- vanligaste beteckningen på den beroende variabeln, som läggs på lodräta axeln i ett
koordinatsystem
- yttervinkel
| en vinkel utanför en triangel, ligger mellan en sida och en annan sidas
förlängning |
 |
-
- Z
- beteckning för mängden av hela tal
-
-
- ändringsfaktor
- kallas också tillväxtfaktor. En ökning på 20 % motsvarar ändringsfaktorn 1,20. En
minskning med 15 % motsvarar ändringsfaktorn 0,85.
-
- överfunktion
- den övre funktion som begränsar en area; används vid integralberäkning
-
© Komvux, Enköping.
Kursansvariga:
Ingrid Johansson (Ingrid.Johansson@komvux.enkoping.se)
Per-Arne Nygren (Per-Arne.Nygren@komvux.enkoping.se)
Idé och webbdesign: Gunnar Tallnäs
Senast ändrad: torsdag 03 juni 2004